Snötäckta fjäll och U-dalen Lapporten bakom den frusna sjön Torneträsk en solig aprildag
Sveriges klimat

Sveriges klimat från Kiruna till Malmö: temperaturer, nederbörd och rekord

Redaktionen VäderSverige·7 min läsning·

Foto: Ximonic (Simo Räsänen), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons, beskuren

Sveriges klimat är milt för breddgraden tack vare närheten till Atlanten, västvindarna och den värme som Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen för norrut. Ändå skiljer det mycket: i januari ligger medeltemperaturen kring +1 °C i Malmö och −11 °C i Kiruna, och årsnederbörden varierar från runt 350 mm i Abisko till över 1 200 mm i Hallands inland. Sedan slutet av 1800-talet har Sverige blivit nästan två grader varmare.

Det viktigaste
  • Södra Sverige har varmtempererat klimat, större delen av landet kalltempererat och fjällen lokalt tundra.
  • Januari: drygt +1 °C i Malmö, −1 °C i Stockholm, −11 °C i Kiruna. Juli: 18–19 °C i söder, 12–13 °C i Lapplands fjällnära trakter (SMHI 1991–2020).
  • Värmerekordet är 38,0 °C (Ultuna 1933 och Målilla 1947), köldrekordet −52,6 °C (Vuoggatjålme 1966).
  • Blötast är Hallands inland och fjällen mot Norge, torrast är Abisko, Ölands norra udde och små öar i Östersjön.
  • 1991–2020 var 1,0–1,5 °C varmare än 1961–1990 i större delen av landet, med störst ökning på vintern.

Stockholm ligger ungefär på samma breddgrad som Grönlands sydspets, och Kiruna ligger norr om polcirkeln. Ändå kan man odla äpplen i Mälardalen och bo året runt i Lapplands fjälldalar. Förklaringen är havet i väster och vindarna som blåser därifrån. Samtidigt gör landets längd att vintern i Malmö och Kiruna är två helt olika världar.

Tre klimatzoner i ett land

SMHI delar in Sverige i tre huvudtyper av klimat:

  • Varmtempererat klimat – Götaland och sydligaste Svealand. Här är lövskog den naturliga vegetationen. Med normalperioden 1961–1990 gällde det i stort sett bara kusttrakterna i söder, men med 1991–2020 har gränsen flyttats norrut.
  • Kalltempererat klimat – större delen av landet, med barrskog (taiga) som dominerande vegetation, kalla vintrar och korta men ofta varma somrar.
  • Tundra – lokalt i fjällen ovanför trädgränsen. Trädgränsen ligger kring 900 meter över havet i södra fjällen och kring 600 meter i nordväst.

Därför är Sverige mildare än breddgraden antyder

Sverige ligger i västvindbältet. De vanligaste vindarna är sydvästliga och västliga, och de för med sig luft som passerat över norra Atlanten. Havet är förhållandevis varmt även på vintern, bland annat för att Golfströmmen och dess nordliga fortsättning, Nordatlantiska strömmen, transporterar värme norrut. SMHI beskriver dessa havsströmmar som de som har tydligast inflytande på Sveriges klimat.

Fjällkedjan spelar också en roll. När fuktig luft från Atlanten pressas upp över fjällen kyls den av och släpper nederbörden på den norska sidan och längs gränsen. Öster om fjällen blir luften torrare. Det är därför Abisko, bara några mil från de nederbördsrika Riksgränsfjällen, har lägst årsnederbörd av alla svenska mätstationer.

När vinden i stället kommer från öster eller norr på vintern, från ett kallt kontinentalt högtryck, kan det bli riktigt kallt även i södra Sverige. Det är växlingen mellan Atlantluft och kontinental kyla som gör svenskt vinterväder så ombytligt.

Normalvärden för tio orter

Tabellen visar SMHI:s normalvärden för 1991–2020. Temperaturen är månadens medeltemperatur, nederbörden är uppmätt årssumma. För några orter används flygplatsens station, eftersom den har de längsta mätserierna.

Ort (station) Januari Juli Årsmedel Nederbörd per år
Malmö +1,2 °C 18,3 °C 9,2 °C 610 mm
Göteborg +0,8 °C 18,3 °C 8,9 °C 912 mm
Visby (flygplats) +0,2 °C 17,4 °C 7,8 °C 533 mm
Stockholm −1,0 °C 18,7 °C 7,9 °C 546 mm
Karlstad (flygplats) −2,4 °C 17,1 °C 6,6 °C 671 mm
Östersund −5,8 °C 14,9 °C 3,7 °C 608 mm
Umeå −5,6 °C 16,4 °C 4,3 °C 692 mm
Luleå (flygplats) −8,5 °C 16,3 °C 2,9 °C 601 mm
Kiruna (flygplats) −11,3 °C 13,2 °C −0,3 °C 561 mm
Abisko −9,6 °C 12,1 °C 0,3 °C 347 mm

Några mönster syns direkt. Januaritemperaturen sjunker med över 12 grader från Malmö till Kiruna, medan julitemperaturen bara skiljer cirka 5 grader. Vintern är alltså mycket mer olika över landet än sommaren. Stockholm har varmast juli i tabellen – stationen ligger mitt i staden, där bebyggelsen håller kvar värme – medan Göteborg får nästan 70 procent mer nederbörd än Stockholm.

Kallast i januari är de skyddade dalgångarna i Lapplands inland. Där är medeltemperaturen kring −15 °C och det blir ibland under −40 °C. Lägst julitemperatur har fjälltopparna: vid Tarfala, på drygt 1 100 meters höjd i Kebnekaisemassivet, är julinormalen 8,0 °C.

Var regnar det mest – och minst?

Den vanligaste årsnederbörden i Sverige ligger mellan 500 och 800 mm. Avvikelserna åt båda hållen är stora:

  • Blötast bland mätstationerna: inlandet i Halland, där fuktiga västvindar möter det stigande sydsvenska höglandet. Flera stationer här har normalt 1 200–1 270 mm per år.
  • Blötast totalt: fjällen närmast norska gränsen, där det enligt SMHI lokalt kan falla 1 500–2 000 mm per år. Där saknas dock officiella stationer.
  • Torrast: Abisko med 347 mm, samt små öar i Östersjön och Ölands norra udde, med runt 400 mm.

Rekordet för ett enskilt dygn är 198,0 mm, uppmätt i Fagerheden i Norrbotten den 28 juli 1997.

Solen: kusten och öarna vinner

Flest soltimmar har inte södra Sverige i allmänhet, utan kusterna och öarna. Enligt SMHI:s normalvärden för 1991–2020 får Svenska Högarna i Stockholms ytterskärgård drygt 2 100 soltimmar per år, och Visby, Hoburgen på södra Gotland, Karlskrona och Nordkoster i Bohuslän ligger alla kring 2 060–2 080 timmar. Stockholm har knappt 1 900 timmar, medan Göteborg, Lund och Växjö ligger på 1 600–1 750.

Förklaringen är att havet är kallare än land på försommaren. Då bildas färre stackmoln över vattnet och längs kusten, medan moln byggs upp över det uppvärmda inlandet under eftermiddagen. Juni och juli är soligast; i Visby blir det omkring 310 soltimmar per månad.

I norr är det tvärtom vinterns mörker som drar ner årssumman. I Kiruna och Abisko blir det i genomsnitt inga soltimmar alls i december, och Kiruna landar på omkring 1 500 timmar per år.

Rekord: 38 grader varmt och 52 grader kallt

Rekord Värde Plats och datum
Högsta temperatur 38,0 °C Ultuna, Uppsala, 9 juli 1933
Högsta temperatur 38,0 °C Målilla, Småland, 29 juni 1947
Högsta i Norrland 36,9 °C Harads, 17 juli 1945
Lägsta temperatur −52,6 °C Vuoggatjålme, Lappland, 2 februari 1966
Lägsta i Götaland −38,5 °C Lommaryd, 13–14 januari 1918
Största snödjup 327 cm Kopparåsen, Lappland, februari 1926
Största dygnsnederbörd 198,0 mm Fagerheden, Norrbotten, 28 juli 1997

Det finns en uppgift om −53 °C i Malgovik i december 1941. Den mättes med en privat termometer vid en skola, och eftersom man inte vet exakt hur termometern var placerad räknas den inte som officiellt rekord. Värmerekordet på 38,0 °C har stått sig sedan 1947.

Årstiderna kommer vid helt olika tider

SMHI använder meteorologiska årstider som bygger på dygnets medeltemperatur. Vinter råder när dygnsmedeltemperaturen ligger på noll eller lägre, sommar när den ligger över tio grader. Med det måttet blir skillnaderna stora: i Kiruna varar vintern i genomsnitt 194 dygn, i Stockholm 71 dygn och i Malmö och Göteborg uteblir den meteorologiska vintern normalt helt. Omvänt varar sommaren i Malmö i snitt 168 dygn, mot 59 dygn i Abisko.

Ljuset varierar lika mycket. Läs mer om midnattssol och polarnatt och om när första snön brukar komma i olika delar av landet.

Ett klimat som förändras

Jämförelsen mellan de två senaste normalperioderna är tydlig. Enligt SMHI var 1991–2020 mellan 1,0 och 1,5 grader varmare än 1961–1990 i större delen av landet. Uppvärmningen är störst på vintern: cirka 1,5 grader i Götaland och 1,5 till lokalt över 3 grader i Svealand och Norrland, mest i Lapplandsfjällen och längs Norrlandskusten. Sommar och höst har blivit 0,5–1 grad varmare.

Sett över längre tid har Sverige som helhet blivit 1,7 °C varmare om man jämför 1860–1900 med 1991–2019. Den globala ökningen under samma jämförelse var 0,8 grader, så Sverige värms upp ungefär dubbelt så snabbt som jordens medel. SMHI beskriver i dag ökningen som nära två grader.

Nederbörden har samtidigt ökat i nästan hela landet, med över 10 procent i västra Götaland och norra Norrland. Snösäsongen har blivit kortare i södra och mellersta Sverige, och trädgränsen i fjällen kryper uppåt.

Vill du se hur dagens väder står sig mot det normala? Välj din ort bland våra 400 orter eller kolla vädret i dag. Planerar du en tur till fjällen, där klimatet är hårdast, läs Fjällväder: så snabbt slår vädret om.

Vanliga frågor

Vilket klimat har Sverige?

Sverige har till största delen ett kalltempererat klimat med kalla vintrar och svala till varma somrar. Götaland och sydligaste Svealand räknas numera som varmtempererat, och i fjällen finns lokalt tundraklimat.

Var är det varmast i Sverige?

Högst årsmedeltemperatur har sydvästra Skåne, med drygt 9 °C i Malmö. Sommartid kan de högsta temperaturerna dock nås i inlandet, till exempel i östra Småland och Uppland.

Var regnar det mest i Sverige?

Bland SMHI:s stationer får Hallands inland mest, drygt 1 200 mm per år. I fjällen mot norska gränsen tros det lokalt falla 1 500–2 000 mm, men där finns inga officiella mätstationer.

Hur mycket varmare har Sverige blivit?

SMHI har räknat ut att Sverige som helhet blev 1,7 °C varmare mellan 1860–1900 och 1991–2019, ungefär dubbelt så mycket som den globala ökningen under samma period.

Vad är normalvärden?

Normalvärden är medelvärden för en 30-årsperiod. Den nuvarande normalperioden är 1991–2020 och används för att jämföra om en månad varit varmare, kallare, blötare eller torrare än normalt.

Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.

Läs också