Första snön faller oftast i högfjällen redan i september, i Norrlands fjälldalar i början av oktober och i stora delar av Svealand och Götalands inland kring mitten av november. Vid Skånes sydkust dröjer ett snötäcke i regel till en bit in i december eller ännu längre. Datumen varierar kraftigt från år till år, och första snöfallet betyder sällan att snön ligger kvar.
- Högfjällen: första snön brukar komma i september. Fjälldalar i norr och södra Lappland: början av oktober.
- Norra Uppland och Götalands inland: normalt kring eller strax efter mitten av november (SMHI, normalperioden 1961–1990).
- Skånes sydkust och Götalands kuster: snötäcke först en bit in i december, ofta senare – och mindre än 50 snödagar per vinter.
- Snö eller regn avgörs av hur varm luften är hela vägen ner. Snö kan falla vid några plusgrader om luften är torr.
- Sveriges snödjupsrekord är 327 cm, uppmätt i Kopparåsen i Lappland i februari 1926.
Sverige sträcker sig nästan 160 mil från Smygehuk till Treriksröset, och vintern rör sig genom landet ungefär som en långsam våg. När de första flingorna faller över Kebnekaise kan det fortfarande vara högsommarvärme i Skåne. Därför finns det inget svar på frågan när första snön kommer – bara ett svar för just din del av landet.
Här går vi igenom de ungefärliga tiderna, skillnaden mellan första snöfallet och ett varaktigt snötäcke, vad som avgör om det blir snö eller regn och vilka rekord som gäller.
Ungefär när kommer första snön?
Tabellen bygger på SMHI:s beskrivningar av snöklimatet. Uppgifterna för Uppland och Götaland gäller första mätbara snötäcket i normalperioden 1961–1990. Se dem som ungefärliga perioder: enskilda år kan snön komma flera veckor tidigare eller en månad senare.
| Område | Första snön/snötäcket brukar komma | Kommentar |
|---|---|---|
| Högfjällen | September | Snön kan ligga kvar på topparna från tidig höst |
| Fjälldalar längst i norr, södra Lappland | Början av oktober | Ofta början på ett snötäcke som ligger hela vintern |
| Norrlands inland | Oktober–början av november | Tidigare i norr och på höjd, senare i söder |
| Norrlandskusten | Slutet av oktober–november | Havet håller temperaturen uppe på hösten |
| Norra Uppland | Kring mitten av november | Enstaka snöfall kan komma i oktober |
| Götalands inland (t.ex. Småland, Västergötland) | Strax efter mitten av november | Höglänta trakter först |
| Götalands kuster och Skånes sydkust | December eller senare | Vissa vintrar blir det knappt något snötäcke alls |
Ett exempel på hur mycket det varierar: i oktober 2023 kom första snön till Götaland, med 1–2 cm i bland annat Södra Vi och Vårgårda. Det var ungefär fyra veckor tidigare än normalt.
Kusterna får snön sist
Hav och stora sjöar är varma när hösten börjar. Det gör att kusttrakter och områden nära Vänern och Vättern ofta har regn när inlandet en bit bort får snö. SMHI beskriver att snötäcket vid Skånes sydkust i genomsnitt bildas först en bit in i december eller senare. Jämför gärna prognosen för Malmö och Göteborg med Östersund eller Kiruna en dag i november – skillnaden är ofta tio grader eller mer.
Snöfall är inte samma sak som snötäcke
Den första snön i södra Sverige smälter nästan alltid bort inom några dagar. Ett snötäcke som ligger kvar kommer betydligt senare, särskilt i Götaland och södra Svealand. SMHI:s statistik visar hur stor skillnaden är över landet:
- Fjällen och norra Lappland: drygt 200 dagar om året med snötäcke.
- Götalands kusttrakter: i genomsnitt färre än 50 dagar. Under milda vintrar kan ett varaktigt snötäcke utebli helt.
- Söder om en linje från mellersta Värmland via södra Dalarna till mellersta Gästrikland kan man inte räkna med varaktigt snötäcke varje vinter.
På våren går det åt andra hållet. Längst i söder brukar de sista snödagarna komma i slutet av mars, resten av Norrland blir snöfritt i slutet av april eller i maj, och i högfjällen kan snön ligga kvar en bra bit in i juni.
Meteorologisk vinter – ett annat mått
SMHI räknar med att vintern har kommit när dygnets medeltemperatur ligger på 0,0 °C eller lägre fem dygn i följd. Det säger inget om snö, men vinterns ankomst och den första snön följs ofta åt. Enligt SMHI:s normalvärden för 1991–2020 kommer vintern i genomsnitt så här:
| Ort | Vintern kommer i genomsnitt | Vinterns längd |
|---|---|---|
| Kiruna (flygplatsen) | 12 oktober | 194 dygn |
| Abisko | 19 oktober | 186 dygn |
| Luleå (flygplatsen) | 30 oktober | 163 dygn |
| Östersund | 7 november | 147 dygn |
| Umeå | 13 november | 142 dygn |
| Karlstad (flygplatsen) | 7 december | 95 dygn |
| Stockholm | 22 december | 71 dygn |
| Malmö, Lund, Göteborg | Normalt ingen meteorologisk vinter | – |
Att Malmö och Göteborg normalt saknar meteorologisk vinter betyder inte att det aldrig blir snö där. Det betyder att perioder med dygnsmedeltemperatur under noll sällan håller i sig fem dygn i sträck.
Snö eller regn – det avgörs ovanför ditt huvud
Nästan all nederbörd som faller över Sverige börjar som snö högt upp i molnen. Frågan är om flingorna hinner smälta på vägen ner. Om de faller genom ett tillräckligt tjockt lager luft med plusgrader blir de regn. Om luften är kall hela vägen når de marken som snö.
Några saker är bra att veta:
- Snö kan falla vid plusgrader. När luften är torr kyls flingorna av att en del av fukten avdunstar. SMHI:s kontroll av automatstationer godtar snöfall upp till ungefär +1,5 °C vid 100 procent luftfuktighet och upp till +4 °C vid 60 procent.
- Runt 0 °C blir snön blöt och tung. Blötsnö lägger sig på träd, tak och elledningar och kan orsaka avbrott i elnätet.
- Nollgradersgränsen avgör mycket. Den höjd där temperaturen är 0 °C kallas nollgradersgräns. Ligger den bara några hundra meter upp kan det regna vid kusten och snöa på höjderna en bit in i landet. Temperaturen sjunker normalt med 0,6–0,7 °C per 100 meter, så redan sydsvenska höglandet får ofta snö före slätten.
- En millimeter blir ungefär en centimeter. SMHI:s tumregel är att 1 mm nederbörd motsvarar cirka 1 cm snö. Kall, torr snö blir luftigare, blöt snö kompaktare.
När mild luft glider in över ett kallt lager vid marken kan regnet bli underkylt och frysa direkt på vägen. Det är en av de farligaste formerna av halka, och den beskriver vi i artikeln om halka och underkylt regn.
Rekord för snödjup och sen snö
Sveriges officiella snödjupsrekord är 327 cm. Det uppmättes i Kopparåsen, ungefär 15 km öster om Riksgränsen, i slutet av februari 1926. Samma vinter satte stationen också rekord för november (190 cm) och december (261 cm).
| Landsdel | Största snödjup | Plats och datum |
|---|---|---|
| Norrland | 327 cm | Kopparåsen, februari 1926 |
| Svealand | 187 cm | Ulvsjö, 16 mars 1951 |
| Götaland | 165 cm | Krakstad, mars och april 1951 |
Även tidig snö kan bli djup i söder. Götalands rekord för november är 98 cm i Ödeshög i november 1995, och rekordet för oktober är 65 cm i Bäckefors i Dalsland den 29 oktober 1926.
Det omvända rekordet – den senaste första snön i landet – är från 1908. Fram till den 28 oktober det året hade ingen station rapporterat mätbart snödjup. Hösten 1961 var nästan lika snöfattig, men där räddades statistiken av ett kortvarigt snötäcke i Karesuando redan den 4 september. Orsaken är oftast milt väder, där nederbörden faller som regn, eller långvariga högtryck där det knappt kommer någon nederbörd alls.
Mindre snö i söder än förr
SMHI:s analyser visar att snötillgången har minskat tydligt i Götaland och Svealand under de senaste decennierna, och att det hänger ihop med mildare vintrar. I södra Sverige ligger vintertemperaturen ofta nära noll, så en eller två graders uppvärmning gör stor skillnad för om nederbörden kommer som snö eller regn. Läs mer om hur temperaturen har förändrats i vår genomgång av Sveriges klimat.
Så håller du koll på när snön kommer
- Titta på vädret i morgon och 10-dygnsprognosen för din ort. När dygnets medeltemperatur sjunker mot noll och det kommer nederbörd ökar chansen för snö.
- Följ nederbörden live på regnradarn. Ett band av nederbörd som drar in i kall luft kan ge snö även om det började som regn.
- Håll koll på vädervarningar, till exempel för snöfall eller plötslig ishalka.
- Ska du till fjällen? Där kan snön komma redan i september. Läs mer om fjällväder.
Källor
- SMHI: Snötäckets utbredning och varaktighet
- SMHI: Snö (kunskapsbanken)
- SMHI: Svenska snödjupsrekord
- SMHI-bloggen: Ibland får vi vänta länge på första snön – vad är rekordet?
- SMHI-bloggen: Första snön i Götaland och nästan −20 i Nikkaluokta
- SMHI: Dataserier med normalvärden för perioden 1991–2020 (årstider)
Vanliga frågor
När kommer första snön i Stockholm?
Det varierar mycket. Meteorologisk vinter kommer till Stockholm i genomsnitt kring den 22 december (normalperioden 1991–2020), men enstaka snöfall kan komma redan i oktober eller november. Ett varaktigt snötäcke är inte säkert alls vissa vintrar.
Vid vilken temperatur kommer snö i stället för regn?
Det finns ingen exakt gräns. Snö kan nå marken vid ett par plusgrader, och i torr luft ännu högre, eftersom avdunstning kyler snöflingorna. Runt 0 °C blir snön ofta blöt och tung.
Hur mycket snö blir en millimeter nederbörd?
En tumregel från SMHI är att en millimeter regn motsvarar ungefär en centimeter snö. Torr kall snö ger mer centimeter per millimeter, blöt snö färre.
Vilket år kom första snön senast i Sverige?
Rekordet är från 1908. Fram till den 28 oktober det året hade ingen av de svenska väderstationerna rapporterat mätbart snödjup.
Smälter den första snön alltid bort?
I södra Sverige gör den oftast det. I fjällen och i norra Norrlands inland blir den tidiga snön däremot ofta liggande hela vintern.
Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.


