En regnradar visar var det regnar eller snöar just nu och hur nederbörden har rört sig de senaste minuterna. Färgerna anger hur kraftigt det faller, från lätt duggregn till skyfall. Genom att följa animationen kan du räkna ut ungefär när regnet når dig – men radarn ser sämre ju längre bort från radarstationen du befinner dig.
- Radarn mäter hur mycket av den utsända signalen som studsar tillbaka mot regndroppar, snöflingor och hagel.
- Svaga färger betyder lätt regn under 0,5 mm/h, de starkaste kan betyda skyfall på 50 mm/h eller mer.
- Följ animationen och mät hur långt regnområdet flyttat sig för att uppskatta ankomsttiden.
- Långt från radarn går strålen högt upp och kan missa låga snöbyar eller visa regn som avdunstar.
- Radarn visar nuläget, prognosen visar vad som väntas – använd båda.
Regnradarn är det snabbaste sättet att se om skuren hinner fram innan du har cyklat hem, eller om grillkvällen kan börja som planerat. Men en radarbild är en mätning med tydliga begränsningar, och den som vet hur den fungerar får ut betydligt mer av den. Öppna gärna regnradarn för hela Sverige i en annan flik medan du läser.
Vad en regnradar faktiskt visar
En väderradar skickar ut korta mikrovågspulser medan antennen roterar. När pulserna träffar regndroppar, snöflingor eller hagel studsar en liten del tillbaka. Ju fler och större partiklar, desto starkare eko. Det radarn mäter kallas reflektivitet och anges i dBZ. Kartan räknar sedan om reflektiviteten till en ungefärlig nederbördsintensitet i millimeter per timme.
De svenska radarerna arbetar på 5,6 GHz, vilket motsvarar en våglängd på 5 cm. Bilden du ser är en så kallad radarkomposit: data från flera radarer pusslas ihop till en karta som täcker hela landet och grannländerna.
Viktigt att komma ihåg: radarn visar det som faller nu och det som har fallit. Den är en observation, inte en prognos.
Färgerna och vad de betyder i mm/h
Olika radartjänster använder olika färgskalor, så titta alltid på färgförklaringen på kartan. Principen är dock densamma: kalla, ljusa färger betyder svag nederbörd och varma eller mörka färger kraftig. Tabellen visar ungefär hur reflektivitet och intensitet hänger ihop för regn, tillsammans med SMHI:s benämningar.
| Reflektivitet (ungefär) | Intensitet (ungefär) | Så kallar SMHI det |
|---|---|---|
| Under 20 dBZ | Under 0,5 mm/h | Lätt regn, duggregn |
| 20–30 dBZ | 0,5–3 mm/h | Måttligt regn |
| 30–40 dBZ | 3–12 mm/h | Kraftigt regn eller måttliga skurar |
| 40–50 dBZ | 12–50 mm/h | Kraftiga regnskurar |
| Över 50 dBZ | 50 mm/h eller mer | Skyfall, ofta med hagel |
Omräkningen bygger på ett standardsamband mellan dropparnas storlek och regnets intensitet, och den kan slå fel åt båda hållen. Enligt SMHI räknas regn som kraftigt redan vid mer än 4 mm per timme. Skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut.
För att sätta siffrorna i perspektiv: 1 mm/h märks knappt under ett paraply, 5 mm/h gör dig genomblöt på några minuter på cykeln och 20 mm/h är ett ösregn där vattnet snabbt samlas på gator och cykelbanor. Vid skyfallsliknande regn kan SMHI utfärda varning – läs mer i SMHI:s varningar.
Regn, snö eller blötsnö?
En vanlig radarbild visar inte om det faller regn eller snö. Det måste du avgöra med hjälp av temperaturen, till exempel i prognosen för i dag. Några tumregler:
- Snö ger svagare ekon än regn med samma vattenmängd. Ett jämnt, svagt blått eller grönt område en vinterdag kan alltså ge mer snö än det ser ut.
- Blötsnö och snöblandat regn ger mycket starka ekon. SMHI påpekar att snöblandat regn syns tydligare än både snö och regn. Ett plötsligt starkt område när temperaturen ligger runt noll är ofta blötsnö, inte skyfall.
- Smältskiktet kan synas som en ring av starkare ekon runt radarn. Det är där strålen passerar höjden där snön smälter till regn.
- Underkylt regn ser ut som vanligt regn på radarn, eftersom det fryser först när det träffar marken.
Snöfall från varmfronter syns som stora, jämna områden. Vid kalla vindar över varmare hav kan det bildas så kallade snökanoner, som syns som smala stråk. Mer om vinterns första snö finns i Första snön.
Använd animationen – den viktigaste funktionen
En enskild radarbild säger ganska lite. Starta animationen och titta på de senaste 30–60 minuterna. Då ser du:
- Riktningen. Åt vilket håll rör sig områdena? I Sverige kommer regnet oftast från väst eller sydväst, men inte alltid.
- Typen av nederbörd. Ett brett, jämnt område med mest svag till måttlig intensitet är typiskt för en varmfront. Ett långt, smalt band med starkare ekon brukar vara en kallfront. Små, intensiva fläckar är skurar.
- Utvecklingen. Växer cellerna och blir de mörkare, eller bleknar de bort?
Så räknar du ut när regnet kommer
- Hitta din plats på kartan och regnområdets främre kant.
- Mät hur långt kanten har flyttat sig under animationens senaste halvtimme. Använd kartans skalstock.
- Räkna ut farten. Har kanten flyttat sig 15 km på 30 minuter rör den sig med 30 km/h.
- Dela avståndet till dig med farten. Ligger kanten 45 km bort tar det ungefär en och en halv timme.
Metoden fungerar bra för fronter och stora regnområden. För enskilda skurar är den osäkrare. En skurcell lever ofta bara omkring en halvtimme, och nya celler bildas medan gamla dör ut. Det är därför skuren ibland "försvinner" precis innan den når dig – och varför en ny kan dyka upp nästan ovanpå dig utan förvarning. Under åsksommaren är det extra viktigt att titta på hur nya celler bildas, inte bara hur de gamla rör sig. Läs mer i Åska och blixtar.
Radarns begränsningar i Sverige
Strålen går högre ju längre bort
Radarstrålen går i en rak linje, men jorden kröker sig under den. Redan av den anledningen ligger strålen omkring två kilometer över marken på 200 kilometers avstånd, och eftersom antennen dessutom är riktad en aning uppåt i praktiken ännu högre. Långt från radarn ser den alltså nederbörd högt upp i molnen. Det får två följder:
- Regn som syns på radarn kan avdunsta innan det når marken.
- Låga moln som ger lätt snö eller duggregn kan passera helt under strålen och syns inte alls.
Det märks mest i områden långt från närmaste radar. Titta därför gärna på radarbilden för din egen region, till exempel Stockholm, Göteborg, Östersund eller Kiruna, och jämför med vad du ser genom fönstret.
Fjäll och berg skymmer
Där en bergsrygg står i vägen blockeras strålen helt och radarn ser ingenting bakom den. I fjällvärlden kan därför nederbörd saknas på radarn trots att det snöar kraftigt i till exempel Åre. Kombinera alltid radarn med prognosen när du ska ut på fjället.
Falska ekon
Allt som syns på radarn är inte nederbörd. SMHI nämner bland annat:
- Markekon nära radarn, från berg och höjder. Radarn vid Ängelholm har till exempel problem med Kullaberg och Söderåsen.
- Vindkraftverk, som syns som skurar som aldrig flyttar sig.
- Inversionsekon, när kall luft under varm böjer ned strålen mot marken. Vanligast på natten över land och på våren över havet.
- Insekter och fåglar, som ger svaga, diffusa ekon nära radarn på lugna sommardagar och under flyttningen.
- Solen, som ger kortvariga raka streck vid soluppgång och solnedgång.
Ett eko som står helt stilla medan allt annat rör sig är nästan alltid falskt.
Det svenska och nordiska radarnätet
Sverige har tolv väderradarer. Nätet byggdes mellan 1985 och 2000, och idag ansvarar SMHI för drift och underhåll av alla tolv. Mellan hösten 2014 och februari 2021 moderniserades radarerna en efter en. Sedan dess skickar de nya data var femte minut i stället för var femtonde, och de har dubbel polarisation. Det gör det lättare att skilja regn, snö och hagel åt och att filtrera bort ekon från till exempel havsvågor och fåglar.
De nordiska och baltiska länderna samarbetar dessutom i NORDRAD, som gör en gemensam radarkomposit över nästan hela Norden och Östersjön. Det är därför radarbilden kan visa regnet redan innan det når den svenska kusten.
Radar eller prognos – vilken ska du lita på?
Båda, men till olika saker:
- De närmaste 0–2 timmarna: radarn är oftast bäst. Den visar var regnet faktiskt finns, och med animationen kan du förlänga rörelsen en stund framåt.
- Senare i dag och i morgon: prognosen är bättre. Den tar hänsyn till att regnområden bildas, växer och dör ut. Se vädret i morgon.
- Längre fram: läs om hur säkra långtidsprognoser är i Väderprognos 10 dagar.
Ett bra arbetssätt är att först kolla prognosen för din ort, till exempel Göteborg eller Umeå, och sedan använda radarn för att finjustera när du ska gå ut.
Källor
- SMHI: Radar (kunskapsbanken)
- SMHI: Hur tolkar man radarbilder från olika årstider?
- SMHI: Falska nederbördsekon från väderradar
- SMHI: Väderradarnätet moderniserat – ökar kvaliteten i nederbördsprognoser
- SMHI: Nederbördsintensitet
- SMHI-bloggen: Varför försvinner alltid regnet innan det når fram till min plats?
Vanliga frågor
Hur ofta uppdateras regnradarn?
De svenska väderradarerna skickar nya data var femte minut. Den bild du ser är därför oftast några minuter gammal när den når skärmen.
Varför regnar det fast radarn inte visar något?
Det kan vara lätt duggregn eller snö från låga moln som radarstrålen passerar ovanför, särskilt långt från närmaste radar. Det kan också vara en ny skur som bildats på plats mellan två uppdateringar.
Varför visar radarn regn fast det är uppehåll?
Nederbörd som radarn ser högt upp kan avdunsta innan den når marken. Ibland är det också falska ekon från till exempel vindkraftverk, terräng eller fåglar.
Kan regnradarn visa hagel?
Hagel ger mycket starka ekon och syns ofta som de kraftigaste färgerna i en åskskur. Den vanliga radarbilden skiljer dock inte alltid hagel från mycket kraftigt regn.
Hur långt bort ser en väderradar?
Väderradarerna i Norden har en räckvidd på ungefär 240–250 km. Genom att flera radarer kombineras täcks i stort sett hela Sverige.
Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.


